Sverige har stora ytor av hav och långa kuster. Vi omges av ett hav i öster och söder (Östersjön) och ett hav i väster (Västerhavet). Sveriges sammanlagda havsyta under nationell jurisdiktion motsvarar i storlek ungefär 40 procent av vår landyta. Våra svenska havsområden är emellertid en mosaik av naturliga förutsättningar och miljöförhållanden — förhållandena är mycket skilda i olika delar av detta stora, utsträckta område som sammantaget är "Sveriges hav".
Mycket speciellt för havsområdena kring Sverige är den s.k. salthaltsgradienten. I Skagerrak och norra Kattegatt råder nästan oceaniska förhållande, med mycket salt vatten, upp till 33 ‰. Därefter avtar salthalten successivt ju längre norrut man kommer i Östersjön tills det blir färskvattenliknande förhållanden i norra Bottenviken (salthalt i ytvattnet 1-2 ‰). Att havet är täckt av is under långa perioder varje år, men inte permanent som i polartrakterna, är ett annat särdrag för haven runt Sverige. I de norra delarna av Östersjön skapar den pågående landhöjningen fortfarande unika, ständigt föränderliga "unga" kustmiljöer som man inte hittar någon annanstans i världen. Grunda havsvikar förvandlas gradvis till sjöar och slutligen till myrar och skogsmark.
Vi som står bakom webbplatsen om främmande arter i svenska havs- och skärgårdsområden är de regionala Informationscentralerna för Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Informationscentralerna har som en viktig och dominerande uppgift att snabbt kunna informera om storskaliga händelser i den marina miljön (algblomningar, omfattande djurdöd, syrebristsituationer, förekomst och effekter av främmande arter och mycket mer), men ska också kunna ge allmän information om den marina miljön. Vi är specialiserade på det som gäller just i det område där vi verkar.
På de följande sidorna om havsområdena runt Sverige — våra ansvarsområden — belyser vi därför problemet med främmande arter i havs- och skärgårdsmiljö i ett mer direkt regionalt perspektiv, utifrån de specifika förutsättningarna i våra respektive områden. Där finns också närmare uppgifter om vad vi på Informationscentralerna gör och hur det går att kontakta oss.
Sök på Främmande arter:


Japanplym (Heterosiphonia japonica). Se faktablad.
Foto: Jan Karlsson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet