Untitled Document

Sjuk av giftbildande alger

Barlastvatten transporterar också ett stort antal arter av mikroalger, inklusive sådana som kan bilda starka gifter. Giftbildande alger är ytterligare ett exempel på att spridning av främmande arter även är ett hälsoproblem. Dessa alger är inte bara ett hot mot andra organismer i havsmiljön, de kan även skada människors hälsa via vatten och mat. De flesta av våra giftbildande alger är inhemska, men eftersom olika stammr kan ha olika giftighet kan det ändå innebära en fara när de sprids oavsiktligt.

Blomningar av giftbildande alger är ett välkänt fenomen över hela världen (harmful algal blooms, "red tides"), inklusive i svenska hav. Blomningar av giftbildande cyanobakterier (blågröna alger) i Östersjön inträffar numera regelbundet. Dessa gifter är främst farliga för små barn och husdjur, som kan få i sig större mängder algbemängt vatten. Även vuxna kan bli sjuka, men i allmänhet mindre allvarligt, med symptom som illamående, kräkningar, diarré, öron- och huvudvärk, hudirritationer (klåda), ögonirritationer och eventuellt feber.

På Västkusten förekommer blomningar av giftbildande dinoflagellater, vars gifter kan ge upphov till diarréframkallande (DSP) eller förlamningsframkallande (PSP) skaldjursförgiftning. Människor kan få i sig gifterna via t.ex. odlade musslor. I dag görs dock regelbundna kontroller av musslor i områden och vid tidpunkter när det kan finnas risk för giftbildande algblomningar.

Alggifter kan spridas via fisk till människor (t.ex. ciguateraförgiftning), men det är ingen vanlig företeelse i vatten på våra breddgrader. Det är däremot inte ovanligt att alggifter dödar odlad och vild fisk i vattnet, men eftersom man inte äter sådan fisk sprids inte giftet vidare.

Förorenat dricksvatten

Att dricksvatten får sämre kvalitet är ytterligare en möjlig hälsoeffekt av att främmande arter sprids.

Pungräkan Mysis relicta är en för Sverige inhemsk art (en s.k. glacialrelikt, som funnits här sedan den senaste nedisningen), men är en invasiv art i andra delar av världen. I Sverige har cesium från Tjernobylnedfallet frigjorts ur bottensediment i vattenmagasin när denna pungräka rört om i det övre sedimentlagret vid sin jakt på föda. Det har fått till effekt att cesium kommit ut i vattnet. På samma sätt (omblandning av bottensediment) har Mysis relicta också framkallat att fosfor, som annars stannar kvar bundet i sedimentet på bottnarna, frigjorts och kommit ut i vatten.

Snabbväxande introducerade vattenväxter av släktet Elodea kan ändra näringsförhållanden och mängderna organiska ämnen i vatten samt påverka nedbrytningsprocesser så att det påverkar den allmänna vattenkvaliteten.

Ballast Water - a Public Health Issue?: (PDF: 224 kB) Artikel i Ballast Water News (nr 8, januari-mars 2002), utgivet av FN-programmet Global Ballast Water Management Programme (GloBallast).
Global spread of microorganisms by ships: Artikel i tidskriften Nature, November 2002 (kräver inloggning). Se referat av innehållet i artikeln: Worldwide Transfer Of Microorganism Facilitated By Ballast Water (Science Daily). Se också Microbial Organisms Are Major Constituents Of Shipboard Ballast Water ( Maryland Sea Grant: Invasives in the Chesapeake).
Hvor fartøy flyte ka…der følger ballastvann: (PDF: 584 kB) Rapport 1/2001 från Norges Naturvernforbund om spridningen av främmande arter, inklusive sjukdomsframkallande organismer, med barlastvatten, särskilt i ett norskt perspektiv. Se även rapport 1/2005 Belastet vann – spredning av arter med ballastvann (PDF: 256 kB)
Impacts on human health: "Overview of the problem of exotic marine organisms". Del av Report on Ballast Water and Hull Fouling in Victoria, sammanställd av miljö- och naturresurskommittén i parlamentet i Victoria, Australien.
FAO-rapport om introducerade arter: I riktlinjerna Precautionary approach to capture fisheries and species introductions från FAO (FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation) finns ett avsnitt om förebyggande arbete mot introduktion av främmande arter, bl.a. på grund av risken för sjukdomsspridning.
Algblomning - några frågor och svar: Informationscentralen för Egentliga Östersjön (hos Länsstyrelsen i Stockholms län) ger på denna webbplats utförlig information om algblomningar i svenska havsområden (orsaker, effekter, fakta), med tyngdpunkt på Östersjön. Broschyren "Algblomning - några frågor och svar" som pdf-fil (3.45 MB)
Alggifter i musslor: Beskrivning (hos Informationscentralen för Västerhavet) av den miljöövervakning som görs av Bohuskustens vattenvårdsförbund av förekomst av alggifter i självplockade och därmed inte kontrollerade musslor.
IOC Harmful Algal Bloom Programme: Ett internationellt program, genom UNESCO:s internationella oceanografiska kommission (IOC), för att stödja effektiv hantering av vetenskaplig forskning om skadliga algblomningar (Harmful Algal Blooms, HAB). Syftet är att bättre förstå vad som orsakar blomningarna, bättre kunna förutspå var sådana blomningar kan uppkomma samt bekämpa effekterna av dem.

Sök på Främmande arter: