Dyrbart barlastvattenproblem
Hela den stora, globala frågan om hantering av fartygens barlastvatten är i grunden en fråga om pengar. Det står utom allt tvivel att utsläppen av barlastvatten är den viktigaste införselvägen för främmande arter i vattensystem, världen över. Samtidigt är kostnaderna för att göra något åt problemet mycket stora och ska bäras av dem som inte primärt bryr sig så mycket om effekterna av utsläppen.
Vem ska betala?
Enligt riktlinjerna inom Konventionen om biologisk mångfald används begreppet "invasiv art" inte bara om arter som orsakar skador på miljö och ekosystem, vilket i och för sig får ekonomiska konsekvenser. En art betraktas som invasiv också om den gör ekonomisk skada på odlade växter eller djur, på människans anläggningar och ägodelar, eller på människors hälsa.
Forskningsprogrammet AquAliens arbetade bl.a. med frågan om främmande arter och kostnader (miljöekonomiska analyser). Forskarna undersökte vad introduktioner av främmande arter kostar i termer av miljökostnader och kostnader för enskilda människor och grupper och hela samhällsfunktioner. Det leder till frågan om det kan finnas samhällsekonomiska styrmedel som kan minska riskerna för att introducerade arter ska spridas och sedan etablera sig och hur sådana styrmedel i så fall kan utformas.
Även CBM framhåller att det behövs mer forskning om socioekonomiska drivkrafter. Varför gör privatpersoner, forskare eller företag som de gör i hanteringen av främmande arter? Finns det socioekonomiska förutsättningar och metoder för att införa principen om att den som orsakar skadan (importören eller utsättaren) också ska tvingas betala för eventuella skador? CBM skriver bl.a. att "den sammantagna kostnaden för främmande arter har i flera länder beräknats till mångmiljardbelopp, och redan en relativt liten förbättring i skyddet mot ekonomiska skadegörare skulle i absoluta termer kunna innebära en stor ekonomisk nytta".
Det behövs också ekonomiska värderingar av den biologiska mångfalden för att kunna göra kostnads-/nyttoanalyser av planerad införsel och utsättning. Givetvis behövs det också tekniska lösningar på problemen med hantering av barlastvatten och påväxtorganismer — och då handlar det automatiskt om pengar.
- Economics of alien aquatic species
- (PDF: 1,8 MB) Beskrivning (sid. 26-29) av den del av forskningsprogrammet AquAliens som handlar om kostnader och tänkbara styrmedel för att motverka introduktion av främmande akvatiska arter i Sverige. Programbeskrivningen är på engelska.
- "Svårt sätta pris på främmande arter"
- (PDF: 1,1 MB) Artikel av AquAliens-forskare om ekonomiska kostnader för några främmande sötvattenarter i Sverige. Tidningen Miljötrender (1/2005) från Sveriges lantbruksuniversitet.
- Främmande arter och ekonomi
- (PDF: 2,4 MB) I rapporten "Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper", från Centrum för biologisk mångfald, finns även diskussioner om främmande arter och kostnader. CBM har haft ett regeringsuppdrag att utarbeta underlag och rutiner för riskbedömning i samband med införsel av främmande arter och gener. Se även (PDF: 293 kB) temanummer om främmande arter av CBM:s tidskrift Biodiverse.
- Ekonomiska effekter i Östersjön
- I Baltic Sea Alien Species Database, om främmande arter i Östersjöområdet, kan man söka på (Database Search) olika effekter under "Impact on uses/resources" och se korta beskrivningar och referenser om effekter på bl.a. fiske, vattenkvalitet, akvakultur och turism. Underlag till databasen ställs till förfogande av ett nätverk av forskare, främst i arbetsgruppen NEMO inom Baltic Marine Biologists (BMB). Databasen stöds av Helsingforskommissionen (HELCOM).
- Effekter i nordiska länder av främmande arter
- I den nordisk rapporten Introduced species in the Nordic Countries finns ett omfattande avsnitt om effekter, däribland ekonomiska, av främmande arter i marin miljö i de nordiska länderna. Rapport Nord 2000:13.
- Alien species that threaten ecosystems, habitats or species
- Webbplats för Konventionen om biologisk mångfald. Här finns Riktlinjer för främmande arter (Decision VI/23) ), en vägledning för att länderna ska kunna skapa effektiva strategier för att minimera spridning och negativa effekter av främmande arter. Frågan om socioekonomiska konsekvenser tas upp i flera sammanhang.
- Reassessing the cost of biological invasion: Mnemiopsis leydyi in the Black Sea
-
Artikel I tidskriften Ecological Economics (Vol. 52, Issue 2) om vad Mnemiopsis leydyi har kostat fisket I Svarta Havet. (Kräver inloggning):
Sök på Främmande arter:
