Untitled Document

Förlorad särprägel

Att en främmande art eller genetisk variant blandar sig med lokala bestånd har påverkat de svenska stammarna av lax och öring. Inhemska lax- och öringstammar har med tiden anpassat sig till förhållandena i sitt vattendrag och har efter hand blivit genetiskt skild från alla andra stammar av samma art. I kompensationsodlingarna fästes tidigare ingen större vikt vid varifrån de utplanterade fiskarna kom och därigenom gick den genetiska särprägeln hos åtskilliga laxfiskstammar förlorad. En stam som på detta sätt mister sin lokala anpassning kan få sämre förmåga att överleva.

Utsättning av odlad fisk kan även leda till det som kallas inavelsdepression. Detta händer då närbesläktade individer parar sig med varandra och det leder till att avkomman blir livsoduglig eller får svårt att överleva. Medfödda skador är också vanliga hos sådan avkomma. Ökad inavel är dessutom vanligen kopplad till minskad genetisk variation, vilket i sin tur kan minska anpassningsförmågan.

Ökade krav på GMO

Det pågår redan försök med genöverföring för att förbättra egenskaper hos fiskarter som regnbåge (Oncorhynchus mykiss) och lax (Salmo salar), arter som förekommer i svensk fiskodling. Syftet är att öka tillväxten, göra fisken mer köldtålig och sjukdomsresistent, snabba på könsmognaden och förbättra kvaliteten på fiskköttet. Det är tillåtet inom EU att, med tillstånd och under kontroll, använda genetiskt modifierade vattenorganismer.

Kraven kommer sannolikt att öka inom fiskerinäringen och vattenbruket att få använda GMO för utsättning och odling. Fiskeriverket anser inte att genmodifierad fisk ska få sättas ut i svenska naturvatten eller i matfiskodling, men den som vill göra det kan luta sig mot EU-reglerna: de GMO som genom direktiv 2001/18/EG får släppas ut på marknaden i EU är också tillgängliga för svenska användare. Men frågan är hur etiskt riktigt det är.


Ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk: ”Ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk med utgångspunkt i regelverket för främmande arter och stammar” är ett regeringsuppdrag till Fiskeriverket att inom ramen för det svenska miljökvalitetsmålen studera de ekologiska och genetiska konsekvenserna av utsättningar av fisk. Delrapport från 2003-03-03.
Fisk i fel vatten: I Fiskeriverkets rapport Fisk i fel vatten - Ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk diskuteras ekologiska effekter av fiskutsättningar (effekter på utsättningsarten, andra fiskarter samt andra organismer). Denna publikation är baserad på delrapporterna ”Ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk med utgångspunkt i regelverket för främmande arter och fiskstammar” (daterade 2003-03-03 och 2004-02-26). Hela rapporten är på 4,7 MB.
Forskning om biologisk mångfald på gennivå: Om forskning vid Enheten för populationsgenetik, Stockholms universitet, inom området bevarandegenetik. Det handlar om effekter av människans olika ingrepp i naturen på den genetiska sammansättningen hos naturliga djur- och växtbestånd, och den genetiska dynamiken hos små populationer. Detta rör t.ex. fiskevård (öring, lax). Se även Rapport 4824-4 från Naturvårdsverket: Övervakning av biologisk mångfald på gennivå. Förslag till åtgärds- och forskningsprogram.
Genetiska risker med odlad fisk för naturliga bestånd: Rapport inom forsknings- och utredningsprogrammet "Fiskodlingens miljöeffekter" vid Vattenbruksinstitutionen, Sveriges Lantbruksuniversitet. (Se även delprogrammet om vattenbruk inom forskningsprogrammet AquAliens.)
Främmande arter och biologisk mångfald: (PDF: 2,4 MB) I rapporten "Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper", från Centrum för biologisk mångfald, finns diskussioner om effekter på genetisk mångfald av att främmande arter förs in. Rapporten handlar om underlag och rutiner för riskbedömning i samband med införsel av främmande arter och gener. Se även (PDF: 293 kB) temanumret om främmande arter av CBM:s tidskrift Biodiverse.
Spridning av främmande populationer: På Naturvårdsverkets webbplats finns information om problemet med spridning av främmande arter i olika miljöer. I underavdelningen ”Spridning av främmande arter” finns också en länk till Naturvårdsverkets Rapport 5475 ”Spridning av främmande populationer i Sverige” (PDF: 1 MB).

Spridning av genetiskt främmande populationer i Sverige. Vad vet vi? Vad gör vi? Vilka är effekterna?: I denna rapport sammanfattas den första samlade workshopen kring frågorna rörande spridning av genetiskt främmande populationer i Sverige. Naturvårdsverkets rapport 5683. 60 sidor. ISBN 91-620-5683-2.
Effekter av spridning av genetiskt främmande populationer. En kartläggning av förutsättningarna för uppföljande studier av utsättningar av djur och växter i Sverige: I denna rapport kartläggs i vilken utsträckning det finns genetisk kunskap om de arter som berörs av utsättningar. Naturvårdsverkets rapport 5881, 218 sidor. ISBN 978-91-620-5881-4.
Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper: I detta regeringsuppdrag har naturvårdsverket, Fiskeriverket, Statens Jordbruksverk och Skogsstyrelsen tillsammans med Tullverket, ArtDatabanken och Sjöfartsverket tagit fram en gemensam nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Naturvårdsverkets rapport 5910. 252 sidor (PDF: 7 MB). ISBN 978-91-620-5910-1.
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/18/EG: EU:s GMO direktiv om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG.

Sök på Främmande arter: