Fiender och konkurrens

Efter att en främmande art etablerat sig kommer den att påverka det invaderade samhället på flera sätt. Dels tillkommer en ökad konkurrens om de resurser som finns tillgängliga, och dels utgör arten själv en resurs för eventuella naturliga fiender till arten. Om en främmande art kan utnyttja befintliga resurser bättre än etablerade arter finns goda möjligheter för etablering.

Det biologiska motståndet är främst konkurrens med andra arter och risk för naturliga fiender i den nya miljön. Fiender kan vara sjukdomar, parasiter eller predatorer (som vill äta upp den nyanlände). Invasionsarter som inte har några naturliga fiender i sin nya miljö har goda möjligheter att etablera sig. Detta gäller speciellt för arter som var effektiva jägare i sin ursprungliga miljö och som kommer till en ny miljö utan egna fiender. Den nyanlände kan då konkurrera med inhemska arter eller andra främmande arter som redan hunnit etablera sig.

Ensamhet

Det kan vara väldigt många men också mycket få, kanske bara 10-20 individer av en art som förs in vid ett och samma tillfälle. Med demografiskt motstånd menas främst att den nya populationen är så liten att individer av olika kön har svårt att hitta varandra och föröka sig. Man tror att sannolikheten för etablering ökar om den första populationen som förs in är rätt stor och om det blir tillskott av individer genom ytterligare tillförsel till området vid senare tillfällen. För arter som förökar sig vegetativt (icke-sexuellt) eller genom självbefruktning gör detta förstås ingenting, de klarar sig ändå. Vegetativ förökning kan ske t.ex. när en bit av en algplanta slits loss och ger upphov till en ny planta. Självbefruktning hos alger sker genom att spermiekärnor och äggceller från samma individ smälter samman, hos djur att en hanlig och en honlig könscell från en och samma individ på motsvarande sätt smälter samman.

Etablering när allt stämmer

Bästa tänkbara kombination av gynnsam fysisk miljö, god tillgång på resurser och att på mest lönande sätt kunna påverka etablerade arter och själv bli så lite påverkad som möjligt ger den främmande arten bra chanser att kunna etablera sig. Men även då kan olika faktorer underlätta eller försvåra etableringen. Om en främmande art ska lyckas etablera sig beror på chansen att hitta en plats, en nisch eller en tidpunkt där den på ett bättre sätt än de etablerade arterna kan utnyttja de tillgängliga resurserna eller miljöförhållandena. En främmande art har blivit integrerad i den nya miljön när den kan föröka sig, vinna i konkurrensen med liknande arter och undvika att bli uppäten och utrotad av dem som redan finns på plats.

De allra flesta främmande arter som kommer till våra svenska hav blir bara tillfälliga gäster; bara ett fåtal lyckas etablera sig. Effekterna kan bli allt från omärkliga till klart skadliga. Mycket sker i tysthet, vi har aldrig ens vetat att en främmande art har varit här och gått under. Även om en art lyckas etablera sig är det ändå många etableringar som inte leder till några större förändringar av växt- och djursamhällen. Men effekterna kan också bli mycket stora och mycket dramatiska.

Sök på Främmande arter:

utskriftsformat