Införd men oetablerad?
Att människan avsiktligt eller oavsiktligt sköter transporten och hjälper en organism att komma över en avgörande fysisk och geografisk barriär är bara början. För att betraktas som introducerad i den nya miljön måste en art både ha förts in och därefter kunnat etablera sig i det nya området.
Införd är inte liktydigt med etablerad. Många arter flyttas runt i världen men klarar sig inte i den nya miljö de kommer till. Och etablerad är inte liktydigt med farlig — men risken finns.
Tre viktiga steg
Man brukar säga att en invasion av en främmande art sker i tre steg:
- Anlända: Organismen behöver "gå på tåget", alltså komma in i eller på det som blir transportmedlet eller transportvägen (vektorn). Därefter behöver den föras in i den nya miljön.
- Etablera sig: Organismen behöver etablera sig i ett första område och där kunna växa till.
- Sprida sig: Organismen behöver kunna ta sig vidare och sprida sig över större områden än det första etableringsområdet.
Tre risker att dö
Den tänkbara invasionsarten måste därmed överleva tre förändringar, som alla kan ta död på den innan den ens kan betraktas som anländ till sin nya miljö.
- Först måste den ta sig, eller låta sig tas, från den naturliga miljön till det som blir transportmedlet.
- Därefter måste den överleva transporten.
- Om organismen klara även detta måste den klara övergången från transportmedlet till den nya miljön.
Tre sorters motstånd
Sedan kommer nästa omgång med steg för att kunna etablera sig. Tre sorters motstånd väntar på en art som försöker etablera sig i en ny miljö:
- fysiskt miljömotstånd (ovänlig miljö),
- biologiskt motstånd (fiender och konkurrens),
- demografiskt motstånd (ensamhet).
Ovänlig miljö?
Det fysiska miljömotståndet består i t.ex. vattentemperatur (kan vara för kallt eller för varmt) och vattenkemi (vattnets egenskaper, t.ex. salthalt och syrehalt). Arter som lever i grunda vatten inte klarar av våra svenska vinterförhållanden med kyla och is kommer aldrig att bli något hot, medan arter som lever djupare ner är vana vid en mer homogen miljö. En utpräglad marin art kommer inte att klara brackvattenförhållanden, en som kräver låg salthalt kommer inte att gilla Västerhavet. Andra delar av det fysiska miljömotståndet är tillgången på resurser som t.ex. föda, ljus, lämpliga lekplatser (som det av olika skäl kan vara ont om eller hård konkurrens om) eller platser där man kan växa eller bo.
Sök på Främmande arter:
Enligt den s.k. 10-10-regeln leder ca 10 % av introduktionerna till att en främmande organism verkligen etableras och ca 10 % av etableringarna till problem. Men det är ett mycket allmänt mått och förhållandena skiftar mycket. Troligen kan fler arter etablera sig om de introducerats avsiktligt i den nya miljön än om de hamnat där av misstag eller slump. När man avsiktligt för in en ny art så ingår det ju i kalkylen att man räknar med att den ska klara sig.
Omkring 100 främmande arter har hittills dokumenterats i Östersjöområdet. Ungefär 70 av dem kan föröka sig i något område i havet och får därför betraktas som etablerade. Av dessa har ca 20 arter visat sig ha någon sorts skadlig påverkan på området där de finns. (Se forskningsprojektet "Is the Biological Integrity of the Baltic Sea Threatened by Invasive Non-native Species?" (BITIS))
