Fiske och fiskevård

Inom fiske och fiskevård sker avsiktlig introduktion genom bl.a. kompensationsutsättning av levande fisk och utsättning av fisk för att ge bättre fångst eller annorlunda arter att fiska på. Inplantering av bytesdjur som levande fiskföda (t.ex. små kräftdjur) är också en fråga om avsiktlig introduktion.

Både fisk och fiskföda som satts ut i ett vattenområde kan på egen hand ta sig vidare till ett annat vattenområde. Utsatt fisk kan också ha fripassagerare med sig (växter, andra djur, parasiter, sjukdomsframkallande organismer). Levande agn (bete), levande förpackningsmaterial eller infekterade fiskredskap och båtar kan sprida organismer när fisket flyttas mellan olika vattenområden. Att flytta fisk mellan olika vattenområden ökar riskerna för att sprida sjukdomar och parasiter.

Kompensation och förstärkning

I Sverige görs utsättning (utplantering, inplantering, insättning) av fisk för att kompensera efter vattenkraftutbyggnad, för att förstärka fiske eller för att bevara miljö, t.ex. hindra igenväxning, eller återintroducera fisk som en gång funnits här.

Kraftbolagen måste enligt lag odla och sätta ut fisk (kompensationsutsättning), främst lax (Salmo salar), som kompensation för de skador som uppstått efter vattenkraftsutbyggnader. Genom sådana utsättningar har det hittills i stor utsträckning gått att upprätthålla laxbestånden i älvarna. En del av laxen som återvänder från havet till moderälven fångas och används vid avelsstationer som föräldrar till nya generationer lax.

Man odlar och sätter ut lax även för att förstärka befintliga bestånd. Det har dock lett till att inhemska och "älvegna" stammar blandats med stammar från andra älvar eller andra områden. Man kan också sätta ut fisk, exempelvis öring och gös, för att förstärka vilda bestånd för sport-, fritids- eller yrkesfiske.

Det krävs tillstånd från berörd länsstyrelse för att få sätta ut främmande fiskarter i svenska vatten. Med undantag för regnbåge (Oncorhynchus mykis), amerikansk bäckröding (Salvelinus fontinalis), kanadaröding (Salvelinus namaycush) och splejk (korsning mellan bäckrödinghane och kanadarödinghona) får man inte sätta ut främmande fiskarter. För import av levande fisk krävs tillstånd från Jordbruksverket.

Till Östersjön via utsättning

Enligt Baltic Sea Alien Species database finns det i dag 29 kända främmande fiskarter i Östersjön, 24 har kommit genom utsättningar, två har rymt från akvarier och en har fraktats hit med barlastvatten.

Sök på Främmande arter:

utskriftsformat