Untitled Document

Ovälkomna bidrag

När skadjur hämtas från andra områden finns risk att djuren har en stor mängd levande organismer på skalen. Även vattnet inuti musslan eller ostronet kan innehålla levande mikroorganismer och vissa organismer kan även leva i skaldjurets fekalier. Snäckan ostronpest (Crepidula fornicata) upptäcktes i svenska vatten på 1950-talet; den hade sannolikt spritt sig från odlingar söderut i Europa, som i sin tur drabbats när ostron importerades från Nordamerika. Algerna sargassosnärja (Sargassum muticum) och ostrontjuv (Colpomenia peregrina) har kommit till Europa med levande ostron och sedan tack vare sin flytförmåga kunnat spridas vidare. Till Sverige kom sargassosnärjan antagligen från Limfjorden i Danmark, där japanska ostron sattes ut under 1980-talet.

Också den amerikanska borrmusslan (Petricolaria pholadiformis)(som även kallas "bevingat ostron") har kommit till Västkusten och södra Östersjön efter att primärt ha kommit till Europa med ostron. Havsanemonen Gonionemus vertens är en annan art som sannolikt fått lift med vattenbruksorganismer. Den fruktade parasiten simblåsemasken Anguillicoloides crassus har kommit hit med importerade, sjuka ålar.

ICES Code of Practice: (PDF: 332 kB) Internationella havsforskningsrådets riktlinjer om åtgärder och praxis för att minska riskerna för skadliga effekter av avsiktliga introduktioner och flyttning av marina organismer och backvattenorganismer.
Kust- och insjöfiske samt vattenbruk: (PDF: 512 kB) Regeringens proposition 2003/04:51 om bl.a. framtiden för svenskt vattenbruk och bedömningen av vattenbrukets miljöeffekter.
Fisk i fel vatten: I Fiskeriverkets rapport Fisk i fel vatten - Ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk diskuteras införsel av främmande (sötvatten-)arter och stammar genom bl.a. vattenbruk.
Utsättning och spridning av fisk: Fiskeriverkets regler för utsättning av fisk och kräftor. Dokumentet ger även en bakgrund till verkets föreskrifter (FIFS 2001:3) om odling, utplantering och flyttning av fisk.
Fiskodling: Information från Statens Veterinärmedicinska Anstalt om bl.a. olika fiskarter, bestämmelser och tillstånd, sjukdomar, odling, hybridisering och utsättning.
Vatten och vattenbruk: Information om forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet om vatten och vattenbruk.
Institutionen för vilt, fisk och miljö: Webbplats för institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (Umeå). Fiskodlingens miljöeffekter är ett projekt vid institutionen (här finns rapporter och länkar). Se också Centrum för vilt- och fiskforskning.
Fiskhälsan: Fiskhälsan FH AB har ansvaret för huvudmannaskapet för den organiserade fiskhälsokontrollen för odlad fisk enligt Statens jordbruksverks föreskrifter om organiserad hälsokontroll av husdjur. Syftet med det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet är att genom förebyggande arbete förhindra uppkomst och motverka spridning av allvarliga smittsamma fisksjukdomar till fiskodlingar och till vild fisk. I programmet ingår bl.a. avelsprogram, bekämpningsprogram för olika sjukdomar, vaccinationsprogram, djuromsorgsprogram, information, rådgivning och utbildning.
KRAV-märkning av odlad fisk: (PDF: 1123 kB) Regler för KRAV-certifierad produktion, januari 2009. KRAV-certifierat vattenbruk omfattar "odling av olika arter i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten samt transport och slakt av dessa arter. De kan odlas i alla slags landbaserade eller flytande/nedsänkbara inhägnader i havs- eller sötvatten eller i damm/insjö med naturlig avgränsning och där verksamheten är kontrollerbar. Detta regelverk innehåller specifika regler för laxartade fiskar, abborrfiskar och blåmusslor".

Sök på Främmande arter: