Ord och begrepp

alger
Organismer (gröna alger är växter, röda och bruna alger är protister) av olika storlek som lever fritt flytande eller fastsittande i vatten, eller som fastsittande på fuktiga ytor på land. Alger kan i storlek vara allt från mikroskopiska organismer (enbart någon tusendels millimeter stora) till sådana som är mer än 50 meter långa (kelp). Mikroalger kan vara fritt svävande i vatten eller leva fastsittande på större alger, på blomväxter eller på bottnen. Mikroalger, tillsammans med särskilda bakterier, utgör tillsammans med större alger eller blomväxter på de solbelysta delarna av bottnen basen för det mesta av livet i en vattenmiljö. Se även fytoplankton, mikroalg, dinoflagellat, kiselalg, kiselflagellat, kransalg, makroalg, tång, växtplankton.
agn
Vanligtvis naturligt bete som t.ex. mask, betesfisk, räka, mussla eller annat organiskt material som används vid mete, långrevsfiske eller för att locka in fisk och skaldjur i t.ex. tinor och mjärdar. Agn kan vara levande djur eller delar av t.ex. döda betesfiskar. Se även bete.
allmän introduktion
Att en art introduceras direkt och geografiskt ospecificerat i naturmiljön, inte med avsikt i ett speciellt område.
anländ
När en art förts in i landet till den nya miljön betraktas den som anländ. Jfr införsel (som gör det möjligt för arten att anlända).
antifouling
Se påväxt och påväxthindrande system.
art
En grupp individer som under naturliga förhållanden kan föröka sig med varandra, men inte med individer av andra arter. Enligt CBD:s riktlinjer menas inte enbart kategorin art i strikt taxonomisk mening, utan även alla taxonomiska och genetiska avgränsningar av populationer som går att göra inom arten, inklusive genotyper.
avsiktlig introduktion
När det finns ett medvetet syfte med att flytta en art från ett område till ett annat. Definition enligt CBD:s riktlinjer: "Avsiktlig förflyttning och/eller frisläppande av en främmande art utanför dess naturliga utbredning. "avsiktlig primärintroduktion
avsiktlig primärintroduktion
När man medvetet för att öka avkastning eller produktion använder sig av organismer, t.ex. fisk och skaldjur för stödutsättning, eller för att få helt nya sorters fisk eller skaldjur att fiska eller sälja (odling). Syftet är oftast kommersiellt. Stödutsättning av fisk för sportfiske är ett annat exempel, i synnerhet kompensationsodling och -utsättning av lax i utbyggda älvar och åar. Det kan handla om kompensationsutsättningar av levande fisk, samt fiskföda, liksom om vattenbruk (fisk och skaldjur för odling).
ballastvatten
Se barlastvatten
barlastvatten
När ett fartyg går utan last behövs delvis något annat som tynger — vanligen vatten — för att bibehålla fartygets stabilitet och försäkra att det ligger tillräckligt djupt i vattnet. Detta vatten kallas barlastvatten (eller ballastvatten) och den tank det fraktas i kallas barlasttank (ballasttank). Tankarna kan även innehålla avsevärda mängder sediment ("grums" som faller till botten), där organismer kan överleva. När man sedan ska lasta fartyget med riktig last töms innehållet i tanken ut i det vattenområde där fartyget ligger för lastning. Innan man började använda vatten stabiliserades fartyg med "torr" barlast, som sten och grus.
betare
Ryggradslösa djur och fiskar som äter ("gnager av", betar) fastsittande alger eller djur på hårda bottenytor.
bete
Antingen naturligt bete (se agn) eller konstgjorda föremål av metall, plasttråd etc. som liknar t.ex. småfisk eller insekter (drag, krok, pirk, flugor).
biologisk invasion
Med s.k biologisk invasion menas vanligen introduktion av nya arter på en viss plats, ofta med följd att ursprungliga arter slås ut eller trängs undan. För att det ska betecknas som en biologisk invasion krävs att de introducerade arterna är invasiva, d.v.s. har oönskade effekter och orsakar skada. Jfr invasiv art.
biokontroll
Se biologisk kontroll
biologisk kontroll
När man använder en art för att bekämpa en annan art. Detta kan göras ute i miljön, men då är risken stor för att den införda bekämparen ger sig på även andra arter än den som den var avsedd att bekämpa. Biologisk kontroll kan även görs i inneslutna rum, t.ex. växthus.
biologisk mångfald
Enligt konventionen om biologisk mångfald, artikel 2: "Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem". Det är således inte bara fråga om förekomst av arter, utan även av genetiska variationer, former etc. inom arter, liksom om mer eller mindre komplexa livsmiljöer i vår omvärld.
biosäkerhet
I det här sammanhanget: Skydd mot biologisk invasion, skydd av den biologiska mångfalden mot biologiska hot. Jfr definitionen av biosafety i Protokollet om biosäkerhet (det s.k. Cartagenaprotokollet till Konventionen om biologisk mångfald), där biosäkerhet definieras som åtgärder för att minska och undanröja risker förknippade med bioteknik och bioteknikprodukter.
blötdjur
Mollusker. Se evertebrat.
Bottniska viken
Den nordligaste delen av Östersjöområdet. Bottniska viken består från norr till söder av Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav och Skärgårdshavet. Bottniska viken utgör ungefär en tredjedel av hela Östersjöområdet.
brackvatten
Saltvatten som är mer eller mindre "utspätt" med sötvatten från nederbörd och floder. Brackvatten eller bräckt vatten är vatten med en salthalt högre än sötvatten (färskvatten) men lägre än i normalt havsvatten (vatten från oceanerna). Vatten med en salthalt under 30 psu (motsvarande promille) betecknas som brackvatten. Färskvatten har en salthalt under 0,5 psu. Östersjön är världens nästa största brackvattenhav efter Svarta havet. Brackvattensförhållanden råder även i flodmynningsområden (estuarier) och i andra områden där saltare vatten möter utflöden från floder.
CBD
Convention on Biological Diversity. Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjerna för främmande arter antogs som ett beslut av konventionens parter 2002 (COP Decision VI/23: Alien species that threaten ecosystems, habitats or species). Konventionen undertecknades av 150 stater år 1992, vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UN Conference on Environment and Development, UNCED), den s.k. Riokonferensen.
clearing-house-mekanism
Ett begrepp som används om en informationsresurs som t.ex. en webbportal om ett visst ämne. Begreppet förekommer exempelvis om webbportaler som ska innehålla öppet tillgänglig information och praktiska vägledningar och andra verktyg för att t.ex. regeringar ska kunna arbeta med, genomföra och uppfylla sin åtaganden om internationella avtal (t.ex. Konventionen om biologisk mångfald).
diatomé
Se kiselalg.
dinoflagellat
Kallas även pansarflagellat. Mikroalg med piskformade trådar (flageller, gissel) som fungerar som enkla rörelseorgan. De är ofta större än kiselalger och vissa arter kan också bilda långa kedjor. Se även kiselflagellat och mikroalg.
djurplankton
Små ryggradslösa djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Se även zooplankton.
dragg
En typ av lätt ankare.
Egentliga Östersjön
Större delen av södra halvan av Östersjön, d.v.s. söder om Ålands hav. Finska viken, Rigabukten samt områdena norr om broarna i de danska Bälten och Öresund ingår inte i Egentliga Östersjön. Egentliga Östersjön består således från norr till söder av Norra Östersjön, Centrala Östersjön, Södra Östersjön och Gdanskbukten.
ekosystem
En funktionell enhet som består av ett antal samverkande organismer (växter, djur och mikroorganismer) i en gemensam miljö samt deras fysiska omgivning (jord, vatten, luft). Ekosystem kan vara relativt små (t.ex. en damm, ett fält, en skog) eller stora (t.ex. ett hav).
endemisk
Att en art förekommer bara inom ett bestämt geografiskt område. Arter på öar är ofta endemiska. Begreppet kan också gälla kustvattnen utanför en viss kontinent (t.ex. Australien) eller ett visst havsområde (t.ex. Medelhavet), som båda har många endemiska arter (endemer).
etablering
När den anlända och införda organismen fått reproducerande populationer eller blivit kvar som vegetativa kloner, alltså av egen kraft överlevt och förökat sig. När arten förekommer av egen kraft i det fria. Definition enligt CBD:s riktlinjer: "Den process under vilken en främmande art i en ny miljö framgångsrikt producerar livskraftig avkomma och når en hög sannolikhet för fortsatt överlevnad."
evertebrat
Ryggradslöst djur. De viktigaste nio grupperna är flagellater och amöbor, svampdjur, nässeldjur, plattmaskar (bl.a. nematoder, hakmaskar och sugmaskar), ringmaskar (bl.a. havsborstmaskar), leddjur, blötdjur (mollusker) och tagghudingar. Stora och små kräftdjur är exempel på leddjur, från humrar, krabbor, kräftor och räkor till djurplankton som pungräkor, hinnkräftor, märlkräftor och gråsuggor. Till blötdjuren hör bl.a. snäckor och musslor. Nässeldjuren omfattar bl.a. maneter, hydrozoer och havsanemoner. Sjöstjärnor är exempel på tagghudingar. Evertebrater kallas också invertebrater, vilket är en försvenskning av det engelska invertebrate. Djur med ryggrad kallas vertebrater.
filtrerare
Organism som filtrerar vatten och "äter" partiklarna (de små organismerna) i vattnet. Vissa bottenlevande organismer lever av material som finns i sedimenten, medan andra filtrerarna skiljer ut födopartiklar ur vattnet. Typiska filtrerare i Östersjön är blåmusslan och olika arter av havsborstmaskar.
fytoplankton
Se mikroalg eller växtplankton.
främmande art
En art (växt, djur eller mikroorganism) som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. För att betecknas som främmande måste en art ha förflyttats genom mänsklig aktivitet. Arter som sprider sig naturligt är inte att betrakta som främmande. Om en art först med människans hjälp har förflyttats till ett område och sedan därifrån sprider sig vidare på egen hand ska den emellertid ändå betraktas som främmande. Även förflyttningar inom ett land kan resultera i introduktion av främmande arter (om organismerna inte hade kunnat göra en sådan flyttning av egen kraft), det behöver inte handla om förflyttning t.ex. över nationsgränser.
främmande gen
Gen som normalt inte förekommer hos någon av individerna i en population, utan har tillförts med människans hjälp.
främmande population
Population som människan har förflyttat och som har en annorlunda sammansättning av gener än den inhemska populationen i det aktuella området.
gamet
Hanlig eller honlig könscell med enkel kromosomuppsättning.
gen
Del av arvsmassan, som bestämmer en viss ärftlig egenskap. Gener är uppbyggda av DNA.
genetiska effekter
Att inhemska arters arvsmassa förändras genom uppblandning med gener från nya (främmande) organismer. Främmande arter kan också förändra arvsmassan hos en inhemsk art eller "genpool" genom att orsaka att betydande delar av populationen av en inhemsk art försvinner. I förlängningen begränsar detta den genetiska variationen hos den inhemska arten och därmed artens möjlighet att anpassa sig till förändringar i miljön.
genetisk mångfald
Genetisk variation, att det finns genetiskt olika individer inom en population.
genetiskt modifierad mikroorganism
En mikroorganism som fått arvsanlagen förändrade på ett sätt som inte kan ske naturligt. I lagens mening räknas bland annat bakterier, virus och cellkulturer av högre organismer (djur och växter) till mikroorganismer, av praktiska skäl. I andra sammanhang räknas endast encelliga organismer (samt virus) och inte cellkulturer av högre organismer till gruppen mikroorganismer. Mikroorganismer som bakterier och virus har länge studerats med hjälp av genteknik. GMM används främst inom läkemedelsindustrin, men kan också tänkas få användning för biologisk nedbrytning av föroreningar, utvinning av metaller, kvävefixering eller inom livsmedelsindustrin.
genetiskt modifierad organism
Om gener, med människans hjälp, flyttas från en organism till en annan för att förändra organismens arvsmassa (modifiera arvsanlagen) blir resultatet en genetiskt modifierad organism (GMO). En genetiskt modifierad organism har fått arvsanlagen förändrade på ett sätt som inte kan ske naturligt, t.ex. fått egenskaper den tidigare saknat, och kanske aldrig kunnat få på traditionellt sätt. Naturliga artbarriärer överskrids. Till skillnad från förädling på traditionellt vis ändras endast ett fåtal gener. Man använder även begreppet transgen (särskilt för fisk). En transgen organism är genetiskt förändrad med arvsanlag från en annan organism.
genmodifierad organism
Se genetiskt modifierad organism.
genotyp
Uppsättning av gener, genetisk konstitution.
GMM
Se genetiskt modifierad mikroorganism
GMO
Se genetiskt modifierad organism/genmodifierad organism.
hemmahörande art
Att en art tidigare i historien har räknats som inhemsk men senare försvunnit från det område eller den miljö där den fanns. Man kan senare försöka återinplantera en hemmahörande art, alltså införa den igen på samma plats där den en gång fanns.
hybridisering
Inträffar vid en korsning mellan skilda arter eller skilda populationer. Om en främmande art fortplantar sig med en inhemsk art blir resultatet en hybrid, som har en annan genuppsättning än den ursprungliga arten.
icke inhemsk
Begreppet icke inhemsk art — av det engelska non-indigenous species (NIS) — används som en alternativ beteckning för främmande art.
inavelsdepression
Möjligt resultat om närbesläktade individer parar sig. Avkomman blir då livsoduglig eller får svårt att överleva.
införsel
När en organism inte av egen förmåga, utan med mänskligt avsiktligt eller oavsiktligt anordnad transport, får hjälp att överskrida en naturlig spridningsbarriär. Att det skett en införsel betyder inte automatiskt att arten etablerar sig i den nya miljön. Införsel är en del av det som kallas introduktion.
inhemsk
Ett begrepp som inte har någon entydig innebörd. Med en inhemsk art menar man emellertid vanligen att arten (alternativt underarten, populationen, proveniensen eller genen) har förekommit inom ett bestämt geografiskt område, t.ex. Sverige, sedan mycket lång tid tillbaka och kommit till detta område på ett naturligt sätt (spridning av egen kraft). Begreppen "inhemsk" och "hemmahörande" används ofta synonymt, men det är inte riktigt korrekt.
inplantering
Se utsättning eller utplantering.
integrerad
Att en art har en population som utan människans hjälp kan föröka sig i naturliga eller halvnaturliga miljöer. Man säger ibland att en integrerad art är naturaliserad.
introduktion
Införsel. Introduktionen kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Introduktionen kan också vara primär eller sekundär. Definition enligt CBD:s riktlinjer: "Direkt eller indirekt förflyttning av en främmande art till en plats utanför dess nuvarande eller historiska utbredning genom människans försorg."
introgression
Om en hybrid blir fertil och kan föröka sig kan nästa steg bli utbyte av gener med föräldrapopulationen. Då förs främmande genetiskt material in i inhemska arter, vilket på sikt få till följd att lokala varianter slås ut.
invasionsart
Se invasiv art.
invasiv art
Definitionen enligt CBD:s riktlinjer är "Främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald" (inte enbart inhemska vilda djur, växter, svampar och mikroorganismer, utan även odlade djur och växter, och naturmiljön i stort). Det handlar inte bara om ett hot mot arters och populationers överlevnad, utan även mot deras genetiska integritet. Begreppet "invasiv art" används dock i vidare mening om främmande arter som på något sätt gör ekonomisk skada, t.ex. på odlade växter eller djur, eller på människans anläggningar och ägodelar, eller genom att hota människans egen hälsa. En invasiv art är i den bemärkelsen en införd art som lyckats etablera sig väl och har "kraft" att på ett allvarligt sätt förändra sin omgivning på ett oönskat sätt. Det kan vara att arten får stora och livskraftiga populationer, att individer av arten kan orsaka mycket stora skador, eller andra faktorer som gör att arten i sin nya miljö ger upphov till stora skador.
invertebrat
Se evertebrat.
kiselalg
Mikroalger (växtplankton) som har ett kiselskal och är beroende av kisel som näringsämne. Kallas också diatoméer. Algblomningar på våren och hösten består huvudsakligen av kiselalger. De kan förekomma antingen fritt svävande i vattenmassan eller fastsittande på makroalger eller på havsbottnen. Se även kiselflagellat och mikroalg.
kiselflagellat
Marin guldalg (alger med flageller och som får sin färg från rött eller gult pigment) med skelett av kiseldioxid inuti cellen samt, i likhet med dinoflagellater, piskformade trådar (flageller, gissel) som fungerar som enkla rörelseorgan. Jfr dinoflagellat och kiselalg.
kosmopolitisk art
En art som nu är spridd över en stor del av världen och vars ursprung man inte är säker på. Se även Kryptogen art.
kransalg
Påminner i formen om fräkenväxter och finns på grunda sedimentbottnar, där de är fästa med rotliknande organ (s.k. rhizoider). De tillhör de mer avancerade grönalgerna, som gett upphov till de högre växterna. Förr i tiden trodde manatt kransalger var högre växter.
kryptogen art
Arter som man inte vet varifrån de ursprungligen kommer. Många arter av växtplankton tillhör denna grupp. Det upptäcks ständigt nya arter av encelliga organismer och då är det svårt att avgöra var de egentligen hör hemma. Begreppet används också om arter som nu är spridda över en stor del av världen (kosmopolitiska arter).
kräftdjur
Se evertebrat.
kärlväxt
Gemensam beteckning på växter med ledningsvävnad, d.v.s. ett sammanhängande system för transport av ämnen inom växten. Liksom landlevande kärlväxter har havslevande kärlväxter (blomväxter) rötter och sitter fast i bottnen.
makroalg
Större brun-, grön- eller rödalger (makroalger), som inte svävar fritt i vattnet (kelp är ett undantag) utan sitter fast på hårda bottnar med fästanordningar. De har emellertid inga rötter, utan tar upp näring direkt från vattnet. De fleråriga makroalgerna är mycket viktiga som livsmiljö för vattenlevande djurarter. Trådformiga, grenade, kortlivade (ettåriga) och snabbväxande epifyter är en annan sorts makroalger. De växer på eller ofta över stora alger eller andra växter och benämns då påväxtalger.
mikroalg
Encelliga organismer, som kan vara fritt svävande i vatten ( eller leva fastsittande på större alger, på andra växter eller på bottnen). Mikroalger, tillsammans med särskilda bakterier, utgör tillsammans med större alger eller blomväxter på de solbelysta delarna av bottnen basen för det mesta av livet i en vattenmiljö (primärproduktionen). Mikroalger kallas även planktonalger, växtplankton eller fytoplankton. Se även dinoflagellat, kiselalg och kiselflagellat.
mikroorganism
Varje mikrobiologisk enhet, cellulär eller icke cellulär, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material, inbegripet virus, viroider samt cellkulturer av djur och växter.
nisch
Den roll eller funktion en art har i naturen. Och artens behov av olika miljöfaktorer. Fundamental ekologisk nisch = de miljöfaktorer, som har att göra med hur arten försörjer sig med energi och näring för att klara sin överlevnad och fortplantning. Realiserbar ekologisk nisch = den konkurrenssituation som råder med andra arter.
nyckelart
En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem. En nyckelart upprätthåller mångfalden i ett organismsamhälle. Strikt definierat menas organismer som har större betydelse för ekosystemet än vad som motsvaras av den mängd i vilken denna organism förekommer. Om en nyckelart avlägsnas, försvinner också andra arter. Havsutterns betydelse för algskogarna i västra Nordamerika är ett exempel på nyckelart i ett havsekosystem, blåstången i Östersjön ett annat (nyckelart i vidsträckt bemärkelse).
nässeldjur
Se evertebrat.
oavsiktlig introduktion
När en art flyttats från ett område till ett annat av misstag, ofta utan att den som sköter flyttandet är medveten om att detta sker. Definition enligt CBD:s riktlinjer: "Alla introduktioner som inte är avsiktliga. "
oavsiktlig primärintroduktion
När en art införts utan att den som förde in arten hade detta medvetna syfte. Sjöfartens transport av vattenlevande organismer i ballastvatten eller genom påväxt på skrov är ett sådant exempel. Organismer kan också slinka med som fripassagerare vid en avsiktlig introduktion, t.ex. parasiter på fisk till vattenbruk eller insekter och parasiter på timmer. Också införsel på olika vägar av sjukdomsframkallande organismer (patogener) är oavsiktliga primärintroduktioner.
organism
En biologisk enhet med förmåga att föröka sig eller på annat sätt överföra genetiskt material.
patogen
Sjukdomsframkallande organism, t.ex. en bakterie, ett virus eller en parasit.
plankton
Alger och djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Algerna kallas för växtplankton, fytoplankton eller planktonalger, medan de små fritt flytande djuren kallas för zooplankton eller djurplankton.
planktonalg
Se mikroalg.
pontokaspisk
Svarta havet/Azovska sjön och Kaspiska havet utgör det s.k. pontokaspiska området. Arter från detta område brukar kallas pontokaspiska arter.
population
En samling individer av en art inom ett visst område, med en viss genetisk sammansättning. Individerna förekommer i mer eller mindre avgränsande grupper inom artens utbredningsområde.
propagul
Spridningsenhet, t.ex. en spor, ett frö eller ett fragment av en växt. Del av en organism som kan avskiljas från organismen och föröka den.
primär introduktion
När man avsiktligt eller oavsiktligt hjälpt arten att göra den första förflyttningen, t.ex. från ett havsområde till ett annat. Nästa steg, sekundär introduktion, är att en avsiktlig eller oavsiktligt införd organism av egen kraft kan sprida sig vidare ("rymma") till andra områden än där den först togs in.
psu
Salthalten i vatten har under årens lopp betecknats på olika sätt. Ett sätt är att uttrycka salthalten i enheten psu (practical salinity unit = "tillämpad salthaltsenhet"). Tidigare användes enheten promille (tusendelar). Exempelvis motsvarar 20 psu samma salthalt som 20 promille. Numera är det vanligt att inte ange någon särskild enhet, utan bara säga t.ex. "salthalt 20".
påväxt
Alger och djur som fäster vid fasta ytor, t.ex. båtskrov, hamnkonstruktioner och anläggningar för odling av fisk och skaldjur, kallas påväxtorganismer.
påväxthindrande system
Behandling med olika medel eller metoder på fasta ytor som båtskrov, hamnkonstruktioner och redskap för vattenbruk för att hindra påväxt av vattenorganismer (djur och alger).  Det kan vara en beläggning, en särskild färg som avger olika ämnen, ytbehandling, yta eller annan anordning. Kallas också antifoulingsystem.
regional introduktion
En avsiktlig primärintroduktion där inhemska organismer flyttas inom gränserna för ett havsområde.
ryggradslöst djur
Se evertebrat.
sekundär introduktion
När en avsiktlig eller oavsiktligt introducerad organism av egen kraft eller med utomstående hjälp sprider sig vidare ("rymmer") till andra områden än där den först togs in. Fisk från vattenbruk, akvariefiskar och akvarieväxter, vattenväxter, levande agn och levande förpackningsmaterial samt organismer på infekterade fiskredskap är exempel på sekundär introduktion. Sekundärintroduktioner kan också ske efter oavsiktlig introduktion i vattenbruk (fripassagerare vid import av vattenbruksorganismer) eller med fartyg (bottenlevande och frisimmande organismer som tar sig vidare i vattenmiljön).
stödintroduktion
Inplantering/utsättning av individer i ett områden där det redan finns andra individer av samma art. Syftet är att säkra fortlevnaden av arter i olika miljöer eller för att öka avkastningen. Stödutsättning av fisk för sportfiske är ett annat exempel, i synnerhet kompensationsodling och -utsättning av lax i utbyggda älvar och åar.
sättfisk
Gemensam beteckning på fisk av olika storlek som aktivt placeras i olika typer av vatten för olika syften. Det kan vara fisk som odlas i en fiskodling för att senare sättas ut i naturliga fiskevatten för sportfiske. Det kan vara fisk som odlas för att sättas ut som kompensation för förlorad fisk i vattenkraftsutbyggda vatten. Det kan vara fisk som odlas för att bli matfisk för försäljning och konsumtion. De vanligaste arterna av sättfisk är regnbåge, laxöring och röding.
taxon
En grupp organismer med ett visst vetenskapligt namn. Begreppet används dock oftast när man talar om en systematisk grupp utan att ange dess namn. Taxa (plural av taxon) kan vara underarter, arter, släkten eller familjer.
tågvirke
En sammanfattande benämning på tåg ombord på ett fartyg (trossar, rep, tampar och annat).
tång
Främst större arter av havslevande brunalger (makroalger).
underart
Undergrupp inom en art. Underarten har genetiska särdrag som skiljer den från andra populationer inom arten.
>
utavelsdepression
Möjligt resultat vid korsning mellan relativt obesläktade individer. I likhet med inavelsdepression leder utavelsdepression till dålig populationstillväxt.
utbredningsområde
En arts naturliga utbredningsområde är det geografiska område, där arten under någon tidsperiod regelbundet har förekommit naturligt. Utbredningsområdet begränsas av fysiska hinder, klimat eller andra företeelser som inte är förenliga med artens krav på livsvillkor. En havslevande, saltvattenkrävande art kan t.ex. inte utöka sitt utbredningsområde till ett sötvattensområde.
utplantering
Se utsättning.
utsättning
När individer av fisk eller skaldjur aktivt släpps ut i ett vattendrag eller en sjö för att kompensera efter vattenkraftutbyggnad, förstärka fiske eller bevara miljö, t.ex. hindra igenväxning, eller återintroducera en art som en gång funnits i det aktuella vattnet. Kallas även inplantering eller utplantering.
vattenbruk
Odling av fisk, skaldjur, blötdjur (musslor och ostron) eller alger. Syftet med vattenbruk, som sker i sötvatten eller havsvatten, är att få en större produktion eller högre värde på avkastningen än vad som normalt är möjligt vid vanlig fångst eller insamling. Fiskodling är den i Sverige ekonomiskt viktigaste formen av vattenbruk. Kallas även akvakultur eller, i marin miljö, havsbruk.
vegetativ klon
Del av en organism som kan avskiljas från och föröka sig genom könlös (icke-sexuell) förökning.
vektor
Begreppet vektor används i det här sammanhanget för att beskriva en bärare, transportör, införselväg. T.ex. ett fartyg och dess ballastvatten kan vara en vektor för transport och införsel av en främmande organism i en ny vattenmiljö. Även en växt eller ett djur som flyttas av människan kan vara en vektor för sjukdomsframkallande organismer (patogener) eller påväxtorganismer (t.ex. alger på ett ostronskal).
Västerhavet
Formellt sett finns inte "Västerhavet" som namn på något havsområde, men det område som i Sverige kallas Västerhavet omfattar Kattegatt och Skagerrak. Ibland används "Västerhavet" också används som beteckning på Kattegatt, Skagerrak och hela Nordsjön, alltså "havet väster om Sverige".
växtplankton
Alger som svävar fritt i de övre vattenlagren. Kallas även fytoplankton, planktonalger eller mikroalger.
zooplankton
Små djur som flyter fritt i havens och sjöarnas övre vattenlager. Kallas även djurplankton.
återintroduktion
Att på nytt plantera in en inhemsk art som redan tidigare har funnits naturligt i ett område. Det krävs tillstånd för att få göra en återintroduktion.
Östersjöområdet
Består av flera havsområden, som tillsammans brukar kallas för Östersjön. Den svenska delen av Östersjöområdet omfattar Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Öresund. I hela Östersjöområdet ingår även resten av Egentliga Östersjön samt bl.a. Finska viken och Rigabukten. I vissa sammanhang (t.ex. samarbetet inom Helsingforskommissionen, HELCOM) räknas Östersjöområdet ända ut till en linje mellan Göteborg och Skagen.
Östersjön
Se Östersjöområdet.

Sök på Främmande arter:

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillbaka upp